För att göra det lättare för er att veta när ert djur är sjukt är det bra om ni regelbundet går igenom ert djur så att ni lär er vad deras normalvärden för tex puls, andning och temp är.
Normal temperatur för hund och katt 38-39 grader celcius.
Iakttag bröstkorgens höjning och sänkning i vila för att se andningsrytmen.
Pulsen känns lättast högt upp på insidan av låret (i ljumsken). Om djuret är stressat blir pulsen högre.
Hundar och katter behöver 0,5 dl vätska per kilo kroppsvikt och dygn. Tänk på att alla djur behöver fri tillgång på friskt vatten.
Katt:
8 v kattpest och kattsnuva
12 v samma som vid 8 veckors vaccinationen
Årligen: kattsnuva
Vart tredje år: kattpest
Iller:
8 v valpsjuka
11 v valpsjuka
14 v valsjuka
Årligen: valpsjuka
Id-märkning
Sedan 1 januari 2001 är det lag på id-märkning av hund och registrering av ägarskap (undantaget hundar som vid detta datum var äldre än 8 år). Statens Jordbruksverk SJV är ansvarig för det centrala registret.
Katter behöver inte vara id-märkta enligt lag men det rekommenderas starkt att man id-märker sin katt.
Id-märkningen kan göras antingen genom tatuering i ena öronlappen eller med ett chip som sätts in under huden mellan skulderbladen.
Noskvalster
Noskvalster är ett litet spindeldjur som kan leva i hundens nos och bihålor. Parasiten är 1,0-1,5 mm lång och 0,5-0,9 mm bred och gulaktig. Eftersom den är relativt stor kan den ses med blotta ögat, men det är sällan man ser dem då de lever långt upp i nosgångarna. Symptom man kan se hos en hund som infekterats med noskvalster är inåtvända nysningar, försämrat luktsinne och klar vätska från nosen. Detta kan göra att parasiten ofta orsakar störst besvär hos t ex jakthundar och andra hundar som använder sitt luktsinne i arbetet. Många hundar kan ha noskvalster utan att man märker det och alltså vara symptomlösa smittbärare
Det är svårt att ställa en säker diagnos vad gäller noskvalster, eftersom de är så svåra att påvisa. Det vanligaste är att man ställer en diagnos utifrån hundens symptom och därefter provbehandlar. Behandling består av tabletter som ges 1 ggr/vecka i 3 veckor.
Loppor och löss
Loppan är en blodsugande insekt som är 2-6 mm lång. Den tillbringar endast en kortare tid på djuret för att suga blod, sedan lever den i djurets omgivning. Äggen blir till larv och därefter puppa. Puppan kan ligga i miljön i upp till ett år innan den kläcks till en färdig loppa.
Det finns flera olika lopparter. Alla är inte värdspecifika, vilket betyder att t ex kattloppan kan leva även på hundar. Hundar och katter kan även tillfälligt angripas av t ex fågel-och igelkottsloppor.
Ett djur som angripits av loppor får ofta intensiv klåda, främst över länd-och korsrygg, och man kan ha tur och hitta loppor men ffa deras avföring i pälsen. Hittar man en loppa på sitt djur är det bra att artbestämma den. Detta för att olika typer av loppor kan vara mer eller mindre svåra att bli av med. Artbestämningen görs hos veterinären genom att titta på loppan i mikroskåp.
Ett djur med loppor behandlas med antiparasitärt spot-on-preparat. Det är också mycket viktigt att sanera miljön hemma då loppan kan leva upp till ett år i t ex golvsprickor och heltäckningsmattor
Det finns pälsätande och blodsugande löss, men de blodsugande är vanligast. Lusen lever hela sitt liv på värddjuret där den lägger sina ägg. Dessa kan ses som små, vita bubblor som sitter fast på hårstråna.
Man vet att djuret angripits av löss genom att man hittar löss eller ägg i pälsen. Man kan även se att djuret får måttlig klåda, t.ex. i ljumskar, bakom öronen samt på huvud och hals.
När man påvisat löss behandlar man sitt djur med antiparasitärt spot-on-preparat. Lusen lever bara en kortare tid utanför värddjuret, men det är ändå viktigt att tvätta filtar och liknande där djuret ofta ligger samt kammar osv.
Rävskabb
Rävskabb, sarcoptes scabiei, är ett litet kvalsterdjur som är vanligast hos räv och hund men som även förekommer på katt. Kvalstret är så litet att man inte kan se det med blotta ögat, 0,2-0,45 mm långt och 0,2-0,35 mm brett. De gräver gångar i huden där de lägger sina ägg. Rävskabb smittar vid direktkontakt mellan djur, men även genom att djuret vistas i en miljö där en smittad individ varit. Rävskabben kan leva utanför sitt värddjur i upp till tre veckor.
Ett djur som infekterats med rävskabb får klåda, håravfall och ibland sekundära hudinfektioner. Det enklaste sättet att få veta om hunden eller katten har rävskabb är att ta ett blodprov. I blodprovet ser man om det bildats antikroppar mot rävskabb. Det tar ca 2-4 veckor för antikropparna att bildas från det att man blivit smittad.
Ett djur med rävskabb behandlas med tabletter, injektioner eller med spot-on-preparat. Det är också viktigt att städa hemma och att tvätta fällar och dylikt där hunden eller katten brukar ligga.
Chokladförgiftning
Även om de flesta hundar tycker om choklad så kan det vara skadligt för dem om de äter stora mängder. Choklad innehåller ämnet Teobromin som påverkar hjärta, blodkärl och det centrala nervsystemet. För att ämnet ska bli giftigt för hunden krävs en mängd på ca
200 mg per kg kroppsvikt, men även lägre doser kan ge påverkan.
Symptomen vid chokladförgiftning visar sig efter 4-15 timmar med kräkningar och diarré, oregelbunden puls, hjärtklappning, flämtningar, oro, darrningar, urindrivning, kramper och koma. I allvarliga fall kan hunden få efterföljande njurskador. Teobrominförgiftning kan leda till plötslig död.
Behandlingen består i att framkalla kräkningar om hunden har ätit choklad nyligen, kolgiva, dropp, lugnande/muskelavslappnande medel och hjärtmedicin. Behandlingen varierar beroende på hundens symptom. Det tar lång tid för en hund att bryta ner Teobromin, varför upprepad chokladgiva med täta mellanrum också kan orsaka förgiftning, även om det bara är lite choklad varje gång.
Utlandsresa
Reglerna för att resa med djur till och från Sverige är nya. Se www.sjv.se
för aktuell information av regelverket. Generellt gäller att ditt djur
måste vara rabiesvaccinerat, id-märkt med chip eller ha en giltig
tatuering samt inneha ett pass. Olika regler tillämpas i olika länder så
var noga med att kontrollera regler för både landet du åker ifrån och
landet du åker till
Djurapoteket
Att ge sitt husdjur av sin egen medicin kan ibland vara frestande men det kan inte nog understrykas att man ALDRIG skall ge sitt husdjur av tex Alvedon. Bland annat har hundar och katter inte samma enzymsystem i sin lever som en människa har, därför blir människoläkemedel i många fall giftiga för dem tex. kan en enda alvedontablett ge en katt livshotande skador. Rådgör alltid med en veterinär innan ni ger ert djur medicin av något slag.
